Rörpostens storhetstid

Vad?
System för att skicka meddelanden, blodprover och andra mindre föremål snabbt och effektivt. Används alltjämt inom sjukvården främst inom sjukvården.

Hur?
Med hjälp av tryckluft skapas ett över- eller undertryck (vakuum) i ett rör. Detta gör att man i ett rör kan transportera en tub direkt eller genom en serie växlar till önskad rörpoststation.

Flera stora städer har historiskt sett använt sig av rörpost, ibland i stor skala och ibland i mindre, och när trenden inleddes under 1800-talets mitt sågs det som en revolution. Man undersökte möjligheten att förflytta människor och fordon på liknande vis; dock aldrig med något effektivt, säkert resultat.

Mest kända för sin rörpost är antagligen tjeckerna som i Prag 1887 började utveckla det system som senare kom att omfatta 55 kilometer rör fördelade på fem huvudlinjer och ett tjugotal andra direktlinjer. I Prags administrativa postkontor finns det centrala kontrollrummet som också agerade växelstation.

Helt okomplicerat var det inte. Hastigheten på 35km/h var så klart mer än godkänd i det analoga samhället, däremot behöver man åtminstone tre kilometer långa intervaller medan tuberna, vilket givetvis var ett hinder för att få rörpostteknologin fullskaligt effektiv. Ändå nyttjades det tjeckiska rörpostsystemet mellan 1889 och 2002.

Det slutade inte användas för att eposten tog över, inte heller för att systemet blev utslitet, men översvämningarna i Prag 2002 förstörde systemet till den grad att det ansågs delvis irreparabelt. Och även om man väljer att inte lägga ner analoga företeelser som rörposten, så väljer man åtminstone sällan att reparera när det går sönder. Man måste också ha i åtanke att under åttio- och nittiotalet hade dess minskade användning också resultatet att det var en tjänst som gick med förlust, men när rörpostsystemet upprättades var det framtiden och prestigen i Prag som högteknologisk stad fortsatte leva vidare in i vår tid, där Prags huvudsakliga prestige snarare ligger i bevarandet av det gamla.

Medan man de första åren efter översvämningarna 2002 undersökte möjligheterna att laga systemet har man under senare år snarare funderat över hur det skulle kunna fungera som turistattraktion. Dess funktion som kommunikationsform är sedan länge förlorad, men med lite flyt är det någonting gymnasieeleverna i våra skolor kan titta på före och efter de krökat ner sig på hotellrummen.

Det mest omfattande rörpostsystemet hade dock Paris, som i sina enorma kloaksystem hade gott om plats för rör; faktum är att när det stod på sin topp, 1934, fanns det 467 kilometer rör och på en timme kunde vem som helst skicka föremål var som helst inom Paris och ha det framme på inom en timme. Efter andra världskriget moderniserades och automatiserades systemet, men med ökade underhållskostnader och lekande med privatiseringar minskade användningen, och om en Parisbo vill skicka en korv till en annan Parisbo får de i dag betala flera gånger mer pengar och vänta i dagar i stället för timmar, i stället för att bara gå till posten och be snubben lägga den i rätt tub och rätt rör.

Lämna ett svar